Sådana svenska lagar anses vara jämt aktuella, relevanta och applicerbara till alla situationer en slags passe-partout-lagar. Rättsväsendet med juristernas subjektiva bedömningar ser som sin huvuduppgift att anpassa sina rättsänrenden till de gamla lagarna eller tvärtom. Detta även om lagarna i fråga har lagstiftats av politiker med en viss ideologibakgrund. Även eventuella uppdateringar av lagarna kan vara små retursher som politiker eller andra med en viss ideologi och fotoshopstalang kan göra. Det här är ett dilemma. Åklagare och domare, när de är ärliga, känner stor frustration av att ta felaktiga beslut. Andra, som är tuffa och ofta har tunnelseende, känner ingen skuld att ta järva, hastiga och, mot vissa folkgrupper, negativa och orättvisa beslut.

Högre rättsinstanser solidaliserar ofta med domarkollegor i lägre rättsinstanser. Hur ska detta lösas? Så länge politiker med vissa konstiga ideologier blandar sig i den farliga leken och dessa politiker får tillfälligt makt, så fortsätter de orättvisorna att splittra samhället och orsaka kaos i landet. Den ideala men också realistiska lösningen är att separera de tre makterna och hålla dem isär och oberoende av varandra. Dessa är: den lagstiftande (législatif) makten, den exekutiva (executif) makten (= regeringen och polisen) och domstolarnas makt (judiciaire). Det är detta som utgör grunden i en riktig DEMOKRATI. Annat kallar jag bluffdemokrati. Jag medger dock att det är svårt att hålla dessa makter isär. Delvis för att privata vinstintressen dominerar allting i samhället. Rovkapitalismen härjar överallt och är huvudboven i dramat. Och människornas värde och universella värdgrunder har blivit utopi och lämnar en stor glugg åt egoismen, segregation och cyniskt utnyttjande av minoritets grupper. Egoistiska vinster kan nås via fusk och korruption. I dags läge, vad vi kan säga är TYVÄRR !!! I ett annat scenario och i en kaotisk situation hamnar den exekutiva makten hos myndighetschefer som inte är kompetenta eller har en subjektiv syn, påverkad av fördomar om visa folkgrupper eller tillhör helt enkelt politiska partier som har eller hade en mandat.  Allt är dock inte helt kört. Krafttag kan behövas. Hur?. Partier som har en bra insyn på saker och ting, ser allting med helhets perspektiv och har ett realistiskt, rättvist och pragmatiskt partiprogram och deras  aktörer är kompetenta i diverse samhällesfrågor och är lyhörda och flexibla kan lyckas med den bedriften och plikten. Det kan vara en lång process men det är värt allt annat korkat. En lösning är att kasta bort de gamla "köttfärspåsarna" och ta fram färska  "halalköttfärspåsar" som även de ofta segrerade muslimer får nytta av. 

Det har blivit en vana att relativt okunniga personer med ekonomiskt tunnelseende uttalar sig kritiskt, som i år, mot regeringens planer att ge pensionärerna  en tröstsumma pengar för decennier av arbete och betalning av skatt även dumma och helt orättvisa sådana. Timbro är ett sådant företag.  Vem har betalat alla dessa ekonomers studier om inte pensionärer ?. Någon har sagt, citat:  ”Alla ekonomer har fel”. Med lite retush från mig kan vi säga: "De flesta ekonomer kan många gånger ha fel". Skeptikern från Timbro ger sin förklaring så att uttalandet inte ser ut som en fet "groda". Det är taktiskt godkänt att gardera sig  med en bombsäker tveksamhet. Han sa så här: ”det kan leda till orättvisor” Ärligt och grodfritt talat, kan en ekonom förutse  de exakta konjunktursvängningarna ? Kan kviman med hjälp av prognosmetodik förutse inflationens omfattning och dess effekter särskilt på pensionärernas levnadstandard? Svaret är nej dvs NEJ!!! Tendensen är att när en chefsekonom i ett företag spjutskastar  ett påstående utan att känna till åt vilket håll konjunkturvindarna blåser, tror folk mer på chefsekonomstatus än på påståendets sanningshalt.

För tre dagar sedan var jag i min vind och hittade en guldgruva av mina anteckningar, tentamensvar  och kurslitteratur från Högskolan Gävle- Sandviken och  Uppsala Universitet ; kurser i pedagogik för högskoleutbildade lärare och i forskningsprocesser 1 och 2, inklusive utredningsmetodiken. Detta var från HT 1981.

Följande är något av innehållet i en av pärmarna:

Utvärderingar av utvärderingar . Förändring genom förståelse . Om utredningsuppläggning. Projektplanering och organisation. En effektiv arbetsgrupp. Fyra utredarroller. Förändrarens roller och uppgifter. Frågelista för en beslutsdeltagare. Enkätuppgifter.  Skriften är på 49 A4 sidor. En del av den är utdrag från Gefle Dagblad och DN (23 juli 1980) En större del är från Statskontoret Form-Antologi 1978-05-15 och från Ekonomen nr. 12. 1976. Detta var en del av kurslitteraturen. Den visar hur seriöst det var med höga akademiska meriter och hur vetenskapligt grundade uttalanden om ekonomi och/eller politik mm kan vara.