Här är ett brev från den ansvarige för 1 till 7 lärareutbildningen. Tidigare, året 1981, hade jag en speciell utbildning från Uppsala universitetet i pedagogik för tidigare lärareutbildade kandidater, plus forskningsprocessen 1 och 2. Den svenska skolan som jag har många gånger forskat om och i decennier jobbat i har med tiden och erfarenheter blivit min proffsiga specialitet. Brevet, här ovan, visar på detta. Att jag hade en smula pessimisk syn på skolan har sin förklaring, för jag var in i många skolor och upplevde frustrationen på grund av kladd skolpolitiken från politiker. Skolan ska skötas av skolfolket som vet bäst hur den fungerar och vad den behöver. 

 Här är ett smakprov på kunskaper om den svenska skolan

Här är det resultatet av en introduktionskurs i doktorandutbildning från slutet av åttiotalet. Jag har ett annat brev med godkänd i hela doktorandutbildningen från samma professorn. I idehistoria och vetenskapsteori tog jag upp många intressanta saker som har påverkat samhällesvetenskapen och hur teorier bildats och varför, samt vad forskningen byggdes på och varför och hur har den förändrats med tiden. Jag har också analyserat de olika typer av resonemang som användes och fortfarande används och visat när de är relevanta eller icke relevanta. Politiker kan till exempel använda fel resonemang och dra fel slutsats kan ligga till grund för ett viktigt beslut. En sådan vanlig resonemang hörs mycket i propagandan inför valet och kallas hypotetisk eller absurd resonemang. Exempel: Om vi vinner valet så halverar vi elpriserna. Om vi vinner valet så återkallar vi permanent uppehållstillstånd från många invandrare som har fått det från det svenska migrationsverket tidigare. Dessa två exemplen är absurda för dessa löften har inte inträffat någon gång tidigare. Om vi däremot använder den hypotetiska deduktiva resonemang som bygger på tidigare erfarenhet så kan resonemang vara relevant. Ett exempel: OM alla invandrare plötsligt strejkar en arbetsdag så kommer det att vara katastrofalt för hela samhället och för ekonomin. Fackföreningar har använt strejk som påtryckningsmedel för att kräva högre löner för sina medlemmar.