PPP är tänkt att bli ett starkt och målmedvetet politiskt parti som i första hand och direkt inte har ambitionen att snabbt ta makten men som vill förändra samhället till de gamlas och svagas fördel.

Det kan tyckas vara paradoxalt för att dagens politiska system, teoretiskt baserat på demokrati och allmänna val anses vara det enda sättet att förändra samhället på. När den flock av utvalda politiker har fått vittring på makten så gör de vad de vill och väljarna har inget att säga till. Går det dåligt för landet så skyller de på varandra eller/och på det oberäkneliga monstret konjunkturen. De som det alltid går illa för är de bortglömda pensionärerna, alltså de som har offrat hela sitt aktiva liv och betalat alla skatter och kanske har sjuknat och skadat delar av kroppen och till slut får en löjligt låg pension, i vissa fall kompletterad med vad tjuvstaten kallar bidrag och förmåner.

Dessa två idiotiska termer bör omedelb(o)rt försvinna från byråkraternas nervärderande jargong. 

Och det är inte bara pensionärerna som ligger illa till när det gäller den basala och enskilda ekonomin. Ungdomar och studenter har väldiga problem med att hitta bostäder och studera vad de vill. Många duktiga studenter tvingas flytta utomlands till bananrepubliker i öste Europa t ex och fem år senare återvända till Sverige med eller utan utbildning. (se metroinsändare i originalkopia)

En annan grupp: Patienter som har skadat sina leder och ryggar på stressiga jobb och utnyttjats av arbetsgivare som Göteborgs Stad och nekats sjukersättning och även utförsäkrats av Alliansmaffian år 2011 (läs boken från Ordfronten: Bokslut Reinfelt för att förstå detta) och lämnats sedan dess utan ekonomiskt stöd. En stor grupp av dessa orättvist behandlade människor är kvinnor både i aktiv ålder och som pensionärer. Kvinnor (med s.k "etnisk bakgrund och hudfärg) är mest utsatta för diskriminering i olika former: lön, typ av arbete, utbildning, rättshjälp mm.

PPP vill få till stånd en förändring i positiv riktning, dvs bort från värdelösa ideologiska motsättningar och konfrontationer som inte leder någonstans. Politik ska vara nyttig för alla och riktad mot att lösa människornas problem och inte att öka klyftorna mellan olika grupper. PPP vill värna om den enskildes frihet att disponera sina pengar utan att makthavarna lägger sig mycket i det. Därför är PPP mot en rad skatter, särskilt de som inskränker i individens friheter och äganderätt. Här följer de skatter som PPP akut vill ha bort.

Reavinstskatt.

Fastighetsskatt.

Arvskatt.

Trängselskatt i sin nuvarande utformning och omfattning.

Förmögenhetsskatt.

Energiskatt

Alla dessa skatter är avsedda att begränsa människornas friheter att arbeta och tjäna pengar, äga det kviman har helt och hållet köpt och göra vad kviman vill med sina pengar. Jag är övertygad om att ett rättvist och minskat skattetryck leder till mer dynamism i ekonomin genom ökad konsumtion och ökade arbetstillfällen, både inom industrin, handeln, transport och mycket annat inom servicebranschen. Skattetrycket ökar makthavandes felsatsningar, deras redan höga löner för många gånger löjligt onödigt och oviktigt jobb.Tänk på alla skandaler som har avslöjats av media skandaler som jag har ett namn på: Monasalinism. Och vad gör till exempel 349 riksdagsledamöter för viktigt. De kan tillbringa en hel mandatperiod utan att göra något mer än att rösta Ja eller Nej för eller mot ett lagförslag. Hela karriären bygger egentligen på att rösta ja eller nej eller att prata och säga vad kviman tycker. Vem inte kan göra detta? Även en som inte är smartare än en femteklassare kan göra detta. Riksdagen bör bantas ner ordentligt, om vi vill ha en klok och effektiv riksdag och inte en riksdagis som saknar en sandlåda. PPP har planer att starta en ny epok för Sverige genom att bygga en sandlåda i Riksdagiset för att lära riksdagspartierna att samarbeta sandlådaktigt och över ideologiblocken. De barocka och absurda privilegier som ges ledamöterna hör till Medeltiden har ingen nytta för ett riktigt demokratiskt samhälle. Konservativa krafter vill behålla alla heliga kossor från forna tider och lögnaktigt och cyniskt nog motiverar detta med vikten att hålla fast vid politiska föråldrade traditioner. Är det bra tradition att 349 välgödda och rutinmässigt ”folkvalda” (ej personvalda) sitter i 4 år över det höga lagberget och värper på mer eller mindre oviktiga lagar? Högst 99 personvalda med för uppdraget relevant högutbildning kan effektivt röja i gamla ruttna lagar och skapa nya och välanpassade till folkets behov i en modern och snabbväxande tid. Varför just 99 personer. Dels för ju mindre kockare desto bättre soppa och dels ur ekonomi, tid och energisparande är det både effektivare att komma till skott och beslut och enklare t o m för en femteklassare att räkna röster på i procent. Även ur miljöansvars synvinkel är det bättre för Sverige att mindre bilar invaderar Stockholms centrum. Även arbetstiden måste rejält förkortas för ökad effektivitet och arbetskvalitet. För dem som underskattar dessa reformer kan jag hänvisa till mina studier parallellt med arbete som lärare och mina lyckade uppsatser i psykologi, tidsgeografi, utbildningsplanering och personalutveckling, ekonomisk geografi, doktorand utbildning och forskarutbildning och regionalgeografi från slutet av 70 talet till början av 90 talet.